Historik

Fattighusån

Redan 1620-21 – i samband med stadens grundande – arbetades det på en kanalfunktion på samma plats. År 1624 beslöt de styrande om att ha en vattenväg från Mölndalsån och ut i ”Stora Hambnan”, vilket skulle locka köpmän och främja handeln. Kung Gustav II Adolf, sa dock nej, det fanns inga pengar och en sådan kanal var onödig ansåg han. År 1639 kom frågan upp på nytt, och då hade man utarbetat en ny befästningsplan för den unga staden. En vattenväg mellan Mölndalsån och fästningsstadens vallgrav skulle få en strategisk betydelse. Ett annat skäl var att leden skulle föra in friskt vatten till vallgraven och kanalerna. När Axel Oxenstierna och Jacob de la Gardie, på våren 1639 kom till Göteborg, förde de positiva diskussioner om ett kanalbygge med stadens starke man, Peder Rosensköld, vilket resulterade i att arbetet kom igång den 2 juni 1640.

Kanalarbetet utfördes av fortifikationsknektar och stadssoldater, och var färdigt 23 september 1641. Den var 305 roder lång (cirka 900 meter), och invigdes den 7 oktober, bland annat genom att riksdrotsen Per Brahe och hans ”välborna kära gemål och husfru” genomförde en tur i presidenten Peder Rosenskölds båt tillsammans med stadens magistrat, genom den nya kanalen och via Mölndalsån upp till Underås bro. På en samtida ritning går att läsa ”Den 7 octorbris Anno 1641 reste H. Exceltz Rijks Drottzen Greffwe Peder Brahe med sin Wälborne K. Gemål och Huusfru, med Pär Rosenskölds båt igenom den nye Canalen och in uthj Mölendals åå till Underåås Broo. De förnemste aff Stadzens Magistrat wore H. Exz fölachtige till förne broo.”
Fattighuset vid Stampgatan.
Från början kallades kanalen Stampån, eller Mölndalskanalen. Stampen som idag är namnet på stadsdelen har tagit sitt namn av de klädestampar och det stampverk för olja som låg i området. Namnet Fattighusån fick den på grund av att en av dessa klädesstampar, ägd av borgmästaren Hans von Gerdes byggdes om till fattighus 1767. Det låga trähuset som ritades av stadsarkitekten Bengt Wilhelm Carlberg finns fortfarande kvar och ligger där Stampgatan svänger upp mot Olskroken. Bakom detta röda trähus, ligger Fattighuskyrkan som idag kallas Mariakyrkan och ritades av Carl Wilhelm Carlberg, son till Bengt Wilhelm Carlberg. Kyrkan invigdes 10 december 1815. En annan fattighusinrättning som låg vid Fattighusåns möte med Drottningtorget, var Bracka som byggdes på 1850-talet och som revs 1917 för att ge plats åt posthuset.

Initialt var det meningen att det var från denna kanal som göteborgarna skulle hämta sitt dricksvatten. Men Fattighusån skapades också för att vattnet i Vallgraven och Stora Hamnkanalen inte skulle bli stillastående och för detta ändamål byggdes år 1648 en sluss innanför Österporten och ett dämme för att jämna ut vattennivån. Slussen stod klar 1873, och låg ursprungligen närmare Gullbergsbro men idag ligger den vid Drottningtorget. Där slussen ligger idag låg det tidigare en slusskvarn, vilken revs 1872.
Slussen där den ligger idag vid Drottningtorget.

Fattighusån användes även som transportled till och från de skvaltkvarnar som fanns i Mölndal och från slutet av 1700-talet anlades ett bränneri som tog sitt vatten från Fattighusån till produktionen av sprit. Redan tidigare, på 1750-talet hade man börjat brygga öl på den plats där Johan Albrecht Pripp senare startade sitt ölbryggeri som låg på denna plats fram till 1976.

År 1770 planterades en allé med lindar längs ån och vissa av dessa lindar finns kvar än idag och är därmed de äldsta planterade träden i Göteborg.

Prippska Tomten

AB Pripps bryggerier, går tillbaka till 1844, då Johan Albrecht Pripp förvärvade ett bryggeri på Stampen i Göteborg. Det blev aktiebolag 1879, AB J.A. Pripp & Son. 1927 gick det samman med J.W. Lyckholm & Co till AB Pripp & Lyckholm. 1976 lämnade Pripps Stampen och flyttade in i ny fabrik i Västra Frölunda.

 

Meny
×